I SBABs rapport Inlåning & Sparande visar siffror på att hushållen sparar mycket och en stor del av besparingarna finns på bankkonton. Sedan 2007 har hushållen stoppat in 940 miljarder kr på sina konton till en genomsnittlig ränta på 1,1%. Exempelvis visar rapporten att snitträntan på SBAB:s sparkonto varit 2,1% under de 10 senaste åren, vilket alltså är nästan dubbelt så högt.

Genom att de valt fel typ av sparkonton med låga räntor hos storbankerna, så har de gått miste om drygt 107 miljarder kr i ränta. Det motsvarar nästan 11 000 kr per person.

Siffran är slående och det handlar alltså inte högriskkonton eller konton utan insättningsgaranti, utan bara vanliga sparkonton som finns på marknaden från mindre banker och finansiella institut.

På Comboloan hittar du bra alternativ till storbanken, här hittar du korta och långa löptider liksom konton med insättningsgaranti liksom de utan.

Se jämförelsetabellen av sparkonton här!

Under den senaste månaden gick priserna på bostadsrätter upp med +1% medan de var oförändrade på villor. Senaste 3 månaderna visar att bostadsrätter likväl som villor stigit med 1%. Prisökningstakten på helårsbasis ligger kvar på +7% för bostadsrätter och +9% på villor.

– Det såldes över 100.000 bostadsrätter och 50.000 villor förra året till ett sammanlagt värde om 244 miljarder kronor respektive 140 miljarder kronor. För bostadsrätter är de tre storstadsområdena totalt dominerande. Där säljs 60% av alla bostadsrätter i riket och står för över 75% av det totala värdet. För villor är det inte lika koncentrerat kring storstäderna. 3 av 10 villor säljs i dessa tre områden men till över hälften av det totala värdet, säger Hans Flink, Försäljningschef på Svensk Mäklarstatistik.

– Totalt ökade bostadssurfandet med 12 procent under 2016 och i mitten av maj noterade Hemnet för första gången över 3 miljoner besökare under en och samma vecka. Detta trots att antalet nya bostadsrätter och villor som kom ut på marknaden minskade med 4 respektive 6 procent, säger Staffan Tell pressansvarig Hemnet.

Går du i bostadstankar? Behöver du en bra mäklare, använd Comboloans Partnertjänst här!

Vi du läsa hela rapporten från Svensk Mäklarstatistik, klicka här! 

Dagens inflationsbesked från SCB smakade säkerligen mumma för Stefan Ingves och hans kollegor på Riksbanken. Riksbanken önskar nämligen inget hellre att inflationstakten närmar sig målet kring 2%. 

Tyvärr, är det inte lika goda nyheter för dig med bolån, återkommer till det. 

Inflationstakten (KPI) stiger till 1,7%, jämför med 1,4% i november. Riksbanken hade i sin prognos 1,6%. Rensat för ränteeffekter (KPIF) steg inflationen till 1,9% i december från 1,6% i november. Det innebar den högsta prisökningstakten sedan december 2010.

Det var framförallt högre transportpriser,  högre elkostnader, priser på kläder, krogbesök och livsmedel som bidrog till den ökade inflationen. 

Tillbaka till varför en glad Riksbankschef på grund av ökat inflationstryck inte är = en glad bolåntagare, enkelt – det betyder höjda bolåneräntor, svårt att hitta något positivt med det!

Men det är onekligen så att vägen mot högre räntor har inletts, idag höjde SBAB, Ikanobanken och ICA banken sin 2-åriga ränta från 1,49% till 1,59% (se räntetabellen här). Och som vi på Comboloan flaggade för redan tidigt i december (läs här) så är räntebotten för länge sedan passerad.

I Comboloans räntetabell presenteras alltid tre olika varianter av 3- månadersräntan.

Förhandlade – det är Comboloans egna medlemmar som rapporterar in och i sammanställningen syns de 20% bästa förhandlarna och genomsnittsförhandlaren.

Genomsnitttsräntor – det är alltså bankernas snittränta under månaden. Tanken är god men i och med att även kunder som sitter still i båten räknas med, (dvs vars löptid förnyas utan att räntan förhandlas), detta gör att siffrorna blir väldigt urvattnade och därmed ”tröga”. 

Listränta (officiell ränta) – är den ränta banken kommunicerar utåt, som de flesta förhandlar sin rabatt utifrån. Den är ofta ganska meningslös då den ska ses mest som ett riktmärke, men just den här månaden är den mer intressant, då den visar att 7 banker faktiskt valt att justera upp sin ränta med mellan 0,03-0,05 procentenheter. Det är inte mycket, men det är en tydlig markering att vi nu lyfter från räntebotten.

Snitträntorna då? Nja, förutom Ålandsbanken på 1,30% som spelar lite i en egen liga, så kommer Danske Bank på 1,46%. Men, för snitträntorna är tyvärr det mest slående att när man räknar ut totalsnittet så ligger det på 1,57%, för fjärde månaden i rad, fastcementerat, vad ger det för konsumentupplysning?

Nej, ska man se tendenser på var man ska förhandla och vilken bank som är piggast just nu, då är det Comboloans förhandlade räntor som ger snabbast trendbesked, men jämför gärna med både snitträntan och listräntan för att få hela bilden. 

PS Glöm inte att kolla på ditt postnummer, bankernas förhandlingsbenäghenhet kan skilja sig mellan olika kontor och geografiska regioner DS

I en artikel i Svenska Dagbladet visar en undersökning gjord av låneförmedlaren Zmarta att under december 2016 ökade antalet ansökningar om blancolån med 20 procent jämfört med samma period i fjol.

Snittbeloppet för blancolån är omkring 96 000 kronor. Ofta används lånen till att finansiera renovering samt köp av båt, bil eller motorcykel.

I början av året brukar svenska hushåll vara mer benägna att ta tag i nya projekt, såsom att byta bil eller renovera badrum. Men det är också många som som ser januari som ett tillfälle att städa i privatekonomin.

– Omkring hälften av alla lån som tas är så kallade omläggningslån. Man rensar upp bland gamla kreditskulder och smålån, och samlar dem på ett ställe till en bättre ränta. Det går att spara tusenlappar på det, säger Mattias Hallgrim.

I artikeln är även Emma Persson, boendeekonom på SBAB intervjuad och hon menar att januari är en utmärkt tid att vårstäda ekonomin.

– Det är en bra tid att med lite retrospektiv summera 2016. Titta på hur mycket pengar du lade på semester, sparande, boende och mat. Jämför med vad du anser är rimligt, och fundera kring hur du vill att det ska se ut i år. Att tänka smart kring sin ekonomi handlar om att sätta upp långsiktiga mål och mer kortsiktiga delmål för sig själv säger hon.

Behöver du göra något åt lånen?

Jämför här

eller

Få hjälp med omläggningen här

Dagens Industri rapporterar att enligt SME direkts enkät där 11 ränteexperter får spå Riksbankens beslut på förhand, så tror alla utom en att räntan inte ändras vid veckans Riksbanksmöte. 

Anledningar som lyfts fram är ökad svensk inflationstakt och stramare besked från de stora centralbankerna Federal Reserve och Europeiska Central Banken. 

Swedbank menar att Riksbanken vilar på hanen, Nordea tror inte heller på någon höjning nu, men menar samtidigt att Riksbanken överskattar inflationen och att det är fortsatt hög sannolikhet att fler stimulanser behövs för att hjälpa ekonomin. 

Danske Bank publicerade på måndagen sina prognoser, där man går emot gängse uppfattning och vidhåller att man tror på en sänkning till -0,60% av Riksbanken på onsdagens möte. 

Det lutar alltså åt oförändrad reporänta, mest intressant blir förmodligen den uppdaterade räntebanan och huruvida direktion var enig.

Trenden har varit tydlig hela året, uppstickaren Ålandsbanken har under hela 2016 haft de lägsta snitträntorna för bolån med 3-månaders bindningstid.

Ålandsbanken utklassar övriga banker för 11e månaden i rad under 2016, denna gång med en ännu lägre snittränta för 3-månaders bolån: 1,29%. Som 2a, men ganska långt efter på 1,46% kommer Danske Bank som följs av en delad bronspeng genom 1,49% från både SEB och Skandiabanken. Tittar man på Comboloans förhandlade räntor känner vi igen samma aktörer bland de banker som medlemmarna haft störst framgång hos.

I botten hittar vi återigen Handelsbanken som har den dyraste snitträntan för 3-månders bindningstid på 1,66%, näst dyrast var Länsförsäkringar på 1,63%.

Vi ska komma tillbaka till ämnet i en krönika i början av 2017, men visst är det väl ändå uppseendeväckande att storbankerna som har högst marginal och samtidigt får lägst rating i veckans SKI rapport (Lån och sprande 2016), ändå inte verkar tappa några kunder. Utifrån Comboloans medlemsbas, verkar utvecklingen istället peka på att många av dessa banker faktiskt tar marknadsandelar…

Men som sagt vi återkommer i frågan lite mer på djupet i början av 2017. 

se Räntetabellen som presenterar Officiella räntor, Snitträntor och Förhandlade räntor sida vid sida HÄR

I Mäklarvärldens senaste nummer, skriver man om hur Kairos Future jobbar med ett initiativ som är i uppstartsfasen, där tanken är att nyttjandet av så kallad ”blockkedjeteknik” (ligger bakom Bitcoin, den digital valutan) ska kunna ersätta manuella och pappersberoende processer. SBAB och Lantmäteriet är involverade och positiva då man ser potential i att på sikt göra morgondagens flöde och tillhörande teknikstöd runt bostadsköp smidigare för alla parter.

– Vi tilltalas av blockchaintekniken som förutom att den kan användas till att förenkla hanteringen för de inblandade dessutom tillför både säkerhet och transparens i processen, säger Jim Peterson, utvecklingschef hos SBAB till Mäklarvärlden.

– Fastigheter är ett område där blockchain är en mycket lovande teknik. Vad vi vet är vårt samverkansprojekt det som kommit längst i världen just nu. Uppmärksamheten från internationella myndigheter, medier med flera har varit stor. Vi har bland annat blivit inbjudna till att presentera projektet på två konferenser som anordnas av Världsbanken, säger Magnus Kempe, Kairos Future, som driver projektet till Mäklarvärlden.

SBAB ser att tekniken leder i riktningen att förenkla för kunder som behöver finansiering till sitt boende, genom att det skulle bli färre manuella överlämningar, ökad tillgänglighet och minskade ledtider.

En spaning från Comboloan som inte direkt nämns i artikeln är att om tekniken visar sig fungera så ökar möjligheterna också för rörligheten på bolånemarknaden, då det ofta lyfts fram att det är ”jobbigt” och ”krångligt” att byta bank.

Kom ihåg var ni hörde det först när en ny bolåneaktör, helt baserad på ”blockkedjeteknik” kommer in på den svenska marknaden för att utmana de svenska storbankerna, tänk er ”Digitala Bolån”, känns inte helt främmande 2017 va?