Stämpelskatterna har ökat 58% sedan 2012 Staten drog in 12,4 miljarder på stämpelskatterna under 2016. Dagens Nyheter har skrivit en välskriven artikel om stigande stämpelskatter och hur det påverkar kostnaderna. Stämpelskatter är ett samlingsnamn för lagfartskostnaden och pantbrevsskatten som tas ut i samband med köp av fastighet. Lagfartskostnaden är 1,5% av taxeringsvärdet eller köpeskillingen för privatpersoner och bostadsrättsföreningar. Pantbrevsskatten är 2% på värdet av inteckningen. Lantmäteriet tar också ut expeditionsavgifter på 825 kr för lagfart och 375 kr för pantbrev. Lagfartskostnaden har legat på samma nivå sedan 1979 och Pantbrevsskatten justerades senast 1985. Det är alltså inte någon höjning av stämpelskatterna som ligger bakom att statens intäkter stigit med 58% och man rekordåret 2016 drog in 12,4 miljarder kronor. Anledningen är att i takt med fler fastighetsaffärer och framförallt kraftiga prisökningar så har också kostnaderna för stämpelskatterna rusat. Kostnaderna för lagfart och pantbrev glöms ofta bort när man diskuterar hur man ska kyla ner bostadsmarknaden. Tydligt är att höjda kostnader för stämpelskatter, bolånetak och amorteringskrav gör klivet in på bostadsmarknaden svårare än någonsin tidigare. Detta trots extremlåga boräntor, ännu tuffare blir det när boräntorna stiger.
