Höjd skatt på ISK-kontot Kritiska röster menar att det skickar fel signaler och har startat en protestlista Sedan fem år har svenskarna blivit uppmuntrade in i ISK-kontot och bland annat bytt bort icke flexibla fondkonton. Många har även börjat använda ISK-konto för långsiktigt sparande. Det finurliga med ISK är att den är förmånlig för spararen samtidigt som den är skatteneutral för staten. På ISK-kontot byter man när man vill, utan att betala skatt, vid varje byte. Istället har man en årlig skatt (schablonskatt). Skatten på ISK-kontot är 0,375% per år och höjs nästa år till ungefär 0,48% (beror på vad statslåneräntan står på den 30 november då skatten sätts). Förslaget att höja skatten på ISK-kontot kommer från regeringen och vänsterpartiet och har väckt stora protester. Bland annat har Claes Hemberg skapat en protestlista som på bara ett dygn samlat över 10 000 namn och det förväntas bli uppåt 25 000 innan listan ska lämnas över till politikerna. Protesten handlar egentligen väldigt lite om själv ”pengen”, då justeringen är relativt liten och många anser att ISK även efter skattehöjningen kommer att vara förmånligt, utan mest om signalvärdet. I debatten menar man tex att ränteavdraget är en subvention som uppmuntrar till att låna och att man då samtidigt behåller den subventionen och samtidigt väljer att beskatta sparande så menar många att det blir obalanserat och skickar fel signaler. Läs mer om Claes Hembergs protestlista här! Läs mer om ISK-kontot hos Aktieinvest här!
